J R S A S S E T M A N A G E M E N T A B | F Ö R V A L T N I N G S Å R E T 2 0 2 2 | R E F L E K T I O N E R O C H U T S I K T E R 22 ASSET MANAGEMENT VALUTOR DOLLARNOCHKRONAN Under hösten försvagades dollarn relativt snabbt i taktmed ökad riskaptit till fördel för aktier. Inflationsförväntningarna i USA sjönk och de långa räntorna backade. USA-börserna var inte sena att reagera och steg 15–20 procent under oktober och november. Dollarn sjönk samtidigtmed 11 procent vilket bekräftar att de största dollarrörelserna har sitt ursprung i riskaptiten. Därtill blev vädret ovanligt varmt i Europa varvid bytesbalansunderskottet började krympa i takt med minskad energiimport. I kombination med att marknaderna, som en följdeffekt av lägre energipriser, började förvänta sig en aningen mildare recession i Europa stärktes euron mot dollarn. Även kriget i Ukraina gick in i en aningen lugnare fas om än fortfarande med väldigt problematiska utsikter. Svagare makrodata i USA bekräftade den redan ingrodda pessimismen. Lägre inflationssiffror välkomnades såklart och spädde på räntenedgången samt bidrog till ytterligare dollarpress. Sveriges stora nettosparande under det senaste decenniet har bidragit till att såväl privata somprofessionella placerare investerat utanför Sveriges gränser p.g.a. kapitalets storlek samt för att uppnå en tillräcklig diversifiering. Detta har naturligtvis bidragit till kronans nära samvariationmed de globala börsfluktuationerna. Då konjunkturprognoserna för svensk ekonomi pekar ner för budgetåret 2023 är det inte omöjligt att vi går mot underskott i statsfinanserna. Riksgälden måste då emittera mer statspapper och med de högre räntorna är det inte osannolikt att amorteringstakten parallellt kommer att öka. Därmed skulle kopplingenmellan den svenska kronan och de globala finansmarknaderna kunnaminskamed start under innevarande år. Ränteskillnaderna mellan USA och Sverige bidrar också såklart. Under 2022 ökade dessa med 0,67 procentenheter mellan 2-åriga statspapper. Den amerikanska centralbanken Federal Reserve, Fed, höjde räntan med 4,25 procentenheter under förra året. För Riksbanken stannade höjningarna av styrräntan på 2,50 procentenheter. Fed, liksomRiksbanken, spås höja med ytterligare 50 punkter under första delen av året varvid räntediffensen väntas bestå inledningsvis. Men förväntansbilden på att Fed sänker under senare delen av året borde successivt tynga dollarn. Sammantaget, med en konstruktiv syn på risktagande, bedöms 3-årscykeln (tidigare topp nåddes i mars 2020) åter komma i spel för dollarn varvid en topp antingen är bakom oss (11,50 kronor i slutet av september) eller nås under inledningen av året. Sett till en inflationsjusterad köpkraftsparitet pekar flertalet modeller och prognoser också på att dollarn alltjämt är rejält övervärderad. UNDERVIKTA DOLLARN. DE STÖRSTA DOLLAR RÖRELSERNA HAR SITT URSPRUNG I RISKAPTITEN
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=