J R S A S S E T M A N A G E M E N T A B | F Ö R V A L T N I N G S Å R E T 2 0 2 2 | R E F L E K T I O N E R O C H U T S I K T E R 21 ASSET MANAGEMENT UNDER 2022 TYNGDES DEN NORDISKA KREDIT MARKNADEN AV RÄNTEUPPGÅNGEN. I SYNNERHET VAR DET DEN RÄNTEKÄNSLIGA FASTIGHETS SEKTORN SOMDRABBADES. tolkades dock som en ökad risk för stagflation, då inflationen bedömdes vara fortsatt hög samtidigt som tillväxtutsikterna reviderades ner. Men trots en stigande konkurstrend bland mindre emittenter verkar situationen hanterbar då den hittills ej spridit sig till de övre segmenten av high yield-marknaden. Detta vittnar omatt den övergripande kvaliteten på kreditmarknaden är starkare än under tidigare lågkonjunkturer. Under inledningen av 2023 underviktades globala high yields på bekostnad av nordiska high yields liksom exponering mot såväl europeiska som nordiska investment Grade-obligationer. I takt med högre räntor och högre riskaptit återköptes dock globala high yields. REKOMMENDATION NEUTRALVIKTA GLOBALA FÖRETAGSOBLIGATIONER. NORDISKA HIGH YIELDS Under 2022 tyngdes den nordiska kreditmarknaden av ränteuppgången. I synnerhet var det den räntekänsliga fastighetssektorn somdrabbades. Fastighetsbolagen har under flera år gynnats av sjunkande räntor som drivit på riskaptiten på kreditmarknaden. I kölvattnet av det har defaultrisken, risken för inställda räntebetalningar och/eller konkurs, stigit och sannolikheten för nedgradering av företagens kreditbetyg ökat. Marknaden frågar sig nu, hur räntekänsliga är egentligen de mest skuldsatt fastighetsbolagen? Utanför fastighetssektorn har den nordiska high yield marknaden klarat sig hyfsat. En bidragande orsak är att lejonparten av obligationerna är s.k. Floating Rate Notes, FRNs, som löper med en räntekupong kopplad till den korta rörliga räntan (STIBOR 90 dagar), vilket förklarar den lägre räntekänsligheten. Den europeiska kreditmarknaden har klarat sig betydligt sämre då företagsobligationer som regel löper med en fast ränta på längre löptider vilket ökar räntekänsligheten (durationsrisken). Den volatila marknaden vi sett i år har också bidragit till en lägre emissionsaktivitet med få nya emittenter. De få som ändå vågat ”doppa tårna” i marknaden har fått betala dyrt för sin upplåning samtidigt som kovenantvillkoren, i formav t.ex. utdelningsmöjligheter och skuldsättning, blivit väldigt begränsande. Under det gångna året har portföljerna haft en relativt låg exponering mot fastighetssektorn vilket lönat sig. Inför 2023 kvarstår den kritiska bedömningen att det även fortsättningsvis ser utmanande ut för fastighetsbolagen, särskilt för de företag sommåste hantera stora obligationsförfall. Troligen börjar vi dock närma oss slutet av centralbankernas räntehöjningar vilket kan bidra till en viss lättnad. Oavsett så kommer vi sannolikt se en fortsatt upplösning av korsägande samt konsolideringar, sammanslagningar och fastighetsförsäljningar. Flera av bolagen kommer säkert att behöva tillföra mer eget kapital i form av nyemissioner. Först ut att genomföra en nyemission i större skala blev Fastighets AB Balder som i slutet av året genomförde en riktad nyemission på motsvarande 1,8 miljarder kronor mot AMF. Balder har därmed utrymme att lösa in sin hybridobligation med förfall i mars. Affären tolkades positivt av marknaden och visar kanske på vägen framåt för fastighetsbolagen. Ett svagt ljus i den annars så mörka tunneln börjar skönjas men riskerna är fortsatt stora varvid den relativt försiktiga strategin består. REKOMMENDATION SVAG UNDERVIKT NORDISKA HIGH YIELDS. +%
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=